I måndags hjälpte jag The Big Boss att boka hotellrum och konferensutrymme till hitresande spanjorer. Enligt mina öron så skulle de komma nästa vecka på torsdag. Jag ringde runt till hela Stockholm, tydligen är det kongress och allt var fullbokat. Fick tag på en bra lösning på nya ClarionSign och en jättetrevlig Jenny som fixade allt. Igår stod jag i godan ro i köket på jobbet då TBB kommer fram till mig och lämnar över sin mobiltelefon. -”Nu har du nog bokat fel Cecilia…”
I telefonen är receptionen på hotellet som meddelar att den spanske gästen står framför dem och undrar var hans hotellrum är.
Det finns tillfället i livet då allt blir tyst och stannar till runt omkring en. Man sugs liksom ner i en mörk och tråkig tratt. Det här var ett sådant tillfälle. Jag var långt ner i tratten skulle man kunna säga!
Jag hade verkligen helt otrolig tur, Jenny hjälpte mig att fixa till allt på ca 5 minuter. Jag är henne evigt tacksam. Ska skicka glassogram till henne idag. Och även rensa öronen på mig själv lite extra inför nästa arbetsvecka.
Cecilia Cecilia säger, Resor boka hotell, chef, clarion, Spanien, spanjor
Jag jobbade i all diskretion över en liten stund härom dagen och råkade då höra ett samtal som nog inte var ämnat för mina öron. Det var den oklanderlige gentlemannen som i lunchrummet vitt och brett berättade om en av sina bravader. Mitt kontorsrum är alldeles intill, så jag hörde mycket väl vad han sa. Därför rullade jag mig fram med min stol och ställde en liten diskret följdfråga på historien, varpå Lumparkillen utbrast “Blogginlägg!” och d-o-g hotade med olika saker om jag skulle knacka in hörda historia.
Så kära läsare; av hänsyn till fortsatt god stämning på kontoret och att jag håller min hälsa så högt att jag inte på något sätt vill riskera den, ska ni i alla fall veta att det finns saker som händer här som man får höra eller se eller uppleva, men som tyvärr måste bli censurerade. Anslagstavlan publicerar inte vad som helst.
Karin Karin säger, Pandaprofiler hemlighet, karin, panda, skvaller, vakta
Är summan av alla laster konstant? Bör jag börja röka eller ta tag i mitt alkoholintag så att det innefattar fler flaskor i veckan för att min chokladkonsumtion ska kunna hållas i schack? Kanske bör jag smaka mig fram till en helt ny genre inom laster; såsom lufttorkad skinka, ostar och delikatesser som jag i vanliga fall har ett mer modest förhållande till? Lastbalansering?
Ser Cecilias inlägg. Vad är väl en liten Plopp? Vi fick i påskas ljuvliga ägg fyllda med högkvalitativ choklad och det gick inte lång tid innan endast fjädern som satt runtom ägget fanns kvar av det innehållet (och som fortsättningsvis används som hårdekoration av det mer skrikiga slaget). Igår la Gunilla ut sitt och Calles ägginnehåll i en skål och då hördes olika röster i mitt huvud när jag upptäckte innehållet och munnen vattnades.
“Karaktär, Karin. Solidaritet med dina kollegor, alla ska få smaka. Tänk på figuren.” Nästan samma röst och ton som mamma använde i sina uppfostringsförsök (men hon är dock ingen förebild i avseendet chokladkonsumtion… bra att ha med sig i rockärmen inför Mors Dag på söndag).
“Vad är väl en liten Plopp?” Den lite mer tillåtande rösten som låter mig äta choklad i måttlighet.
“Nu räcker det.” När den första biten var uppäten och jag smugglat in ytterligare två bitar på mitt rum och gömt de båda foliepapprena i varandra och det tredjes folie så att det bara skulle se ut som att det var en godis jag ätit om man tittade i papperskorgen insåg jag att jag har ett problem. “Skäms!”
Efter att jag även klämt i mig nåt hekto hemmavid på kvällen när jag kom hem från bion (som jag vill passa på att rekommendera - för den var bra – De Osynliga) så går nu mina tankar mot att det får vara slut på allt vad choklad heter. Mitt beteende är ju som en alkoholists. Jag – en Chokoholist. Fullkomligt karaktärslöst. Jag ska kolla upp det här med hypnos. Har hört att hypnotisören som gör Jag Vet Vad Du Gjorde Förra Lördagen har botat en kompis kille från att snusa. Han har inte behövt lastbalansera efter det.
Karin Fundering, Karin säger begär, choklad, karin, panda, plopp
Det ligger en liten Plopp på mitt skrivbord, den stirrar på mig och vill bli uppäten. Den gnyr. Tusan också…
Cecilia Cecilia säger choklad, godis

Sleeping dozer
I onsdags åkte Bulldozern och jag till Tampere där vårt finska kontor ligger. Vi var där över dagen för att fixa med ett seminarium om IT-säkerhet. Allt gick väl, våra finska kollegor är himla trevliga, kontoret är jättenice, vädret var fint och jag och Bulldozern höll sams. I princip. Som han så fint uttryckte det till Mikko, chef i Finland: -”We are in a constant battle of power, me and her”. So true. Jag vann dock den fighten eftersom Mikko tittade på mig, fnissade åt Bulldozern och sa: “You have a very strong woman by your side today!”.
På väg hem i det läskiga propellerplanet var jag däremot inte så himla stark. Jag hatar att flyga med små plan som studsar omkring i luften. Bulldozern var inte till något direkt stöd. Han somnade innan vi hade lyft från marken, ja, han somnade faktiskt redan på flygplatsen.
Om jag ska dra en slutsats av det här så blir det: Ensam är stark, ja, men det är inte alltid så himla kul…
Cecilia Cecilia säger, Resor finland, flyga, Resa, sova
Det verkar som att stormen dragit förbi. Bert har inte ringt.
Karin Fundering, Karin säger Bert, karin, marknadsföring, panda

"Var inte orolig, rädd eller skraj. Mot virus är Panda en riktig haj!"

"Panda, Panda, Panda!!!"
Cecilia BRIS, Cecilia säger BRIS, dans, kungsträdgården, panda, sång
Tågordningen för att ta fram en pandasång var en smula tricky. Det är inte bara att skriva om texten till “Baloos sång”, som var ett första utkast. Steg två var att plonka ihop en ny melodi för motsvarande text, men det var ändå ganska uppenbart att Disney fått omkull oss om de börjat processa och plonket i sig kändes lite mer moll än dur, så att säga. Den uppfinningsrika styvmodern fann dock på råd i en catchy melodi som i kombination med rap passade mycket bra till allt vi ville nå ut med kring virus, pandor och surfande och under förra veckan finslipades moves och tonartsbyte i sedvanlig schlagerordning för bästa möjliga scennärvaro.
Igår var det upp till bevis. Jag var tvungen att ha texten med upp på scen som snuttefilt (egentligen kan jag den) och Pandan var nära att råka i slagsmål med en skällande hund (på hundens initiativ, faktiskt). I övrigt gick allt som smort. Vi genomförde vår sång/rap vid tre tillfällen och sista gången kom vi på att det blev roligast om barnen kom med oss upp på scenen och följde Pandamovesen.
Snart kommer vi lägga upp ett klipp för er som inte var där och kunde se detta (och för er som inte kan få nog av oss, förstås).
Aktiviteten inne i tältet, med dominospel för Pandaboxar, lyckohjuldragning, tipspromenadfrågor och surftips kändes också seriöst genomfört… tack vare alla våra fantastiska kollegor som ställde upp och jobbade gratis på en söndag. Vilket team!
Pandan vill gärna hälsa till alla barn, både dem som ville hålla hand och dem som ville boxas.
Karin BRIS, Event, Karin säger
Hittade precis Karin i köket och fick se ett bandage hon stolt (!!!) lagt om sitt sår på handen med. En servett, med bomullsklutt fasttejpad med vanlig tejp… Jag är glad att hennes stämband är intakta efter cykelolyckan. Hon kan på intet vis plåstra om sig själv, men sjunga, det kan hon!
Cecilia Cecilia säger, Fundering bandage, panda
Jepp, nu är det snart dags att kliva i Pandakostymen och dansa för små tindrande barn i Kungsträdgården. Vi kan låten, Karin har stabila bandage på sina cykelskador, mina dansmoves sitter som gjutna (nåja…) och allt är packat. Vi hade genrep i går, för våra tre chefer. Det var lite knöligt att dansa för tassarna vek sig runt mina tår, jag har ganska små fötter. Och – jag hade glasögon på inne i dräkten. De immade igen. Och efter tre minuters disco var jag så svettig att det var helt obehagligt.
Kommer jag klara att undvika svimning på scen? Om jag faller ihop i en hög, hur ska alla barn klara det?
-”Mamma, är Pandan död? Buhääää!!!!!!!”
-”Nej då Lisa, det ser ut som om Pandan kanske behöver motionera lite mer bara, den har inte speciellt bra kondition tror jag…”
Rapport kommer på måndag.
Håll alla tummar och kom gärna förbi och hälsa på. =)
OBS! Om något ser helfel ut på scenen så ingår det absolut i planen. Så det så.
Cecilia BRIS, Cecilia säger barn, dans, maskerad, panda, sång
Senaste kommentarerna